Varför sitter jag uppe nu? Varför gå jag inte bara och lägger mig? Hur kan en man som är sjukligt mörkrädd älska natten så mycket. Jag förstår inte. Ingen annan förstår.
Hoppas att jag inte är schizofren.
fredag 8 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar